Vår!

Om det nu inte vore för att Moses också bor i den här lägenheten (och ooo så fint att han gör!) hade jag packat ner allt julpynt redan idag, köpt tulpaner och väntat på våren. Men nu jular vi mer. Iallafall till nyårsdagen.

Dagens julstämning:

Och nu går jag till Farfar.

Pepparkaksköket.

Pepparkakshuset 2010, det blev ett kök. Mamma och Pappas kök för att vara mer exakt. Hepp!

Lajka.

Som ni ser kan man nu gilla mina inlägg med en facebook-knapp. Gör det vettja!

Just nu.

Marie-Antionette hälsar i pepparkaksköket hemma hos mamma och pappa.

För några dagar sedan...

Moses planerar julklappsinköpen. Ser vem som har varit snällast och så där.

Detta har hänt.

Det har blivit advent.

Jag har bakat lussekatter.

Vi har eldat vårt datumljus.

Jag har umgåtts med de här fina tjejerna.

Dessa små tomtar har flyttat in hos oss.

Moses har varit ledig.

Och nu är det snart jul på riktigt.

Dag 10 - Det här hade jag på mig idag.

Underkläder, randiga pyjamasbyxor, grått linne och en svart sweatshirt från Moses insomnade fotbolls-karriär. "du får använda den några gånger först så att den luktar lite som dej".

Sen gick jag en promenad, fortfarande samma kläder men täckbyxor och jacka och mössa och vantar.

Efter det hade jag en väldigt liten stund en turkos sextiotalsklänning som har varit min farmors. Jag använde den någon gång på gymnasiet och lite under mina första Uppsala-år, sen blev den för liten och fick hänga på väggen istället. Nu verkar den passa igen. (Bjud mig på sextiotals-fest!).

På kvällen hade jag svarta leggings, grått linne och rutig skjorta.

Dag 09 - Min tro.

(ok, jag är tillbaka)

Ni vet det där sällskapsspelet, "Den försvunna diamanten" (mitt favvospel förövrigt). Men ni vet, världens största diamant, Cullinandiamanten, "Afrikas stjärna" den som man jagar i spelet. När den skulle skickas från Kapstaden där den hittades till England 1907 så var det värsta säkerhetspådraget. Kring en kopia av stenen. Den riktiga stenen skickades med vanlig post.

Ungefär så skulle jag beskriva min religiösa övertygelse om det nu är det som menas med begreppet "min tro". Jag har ingenting emot religioner eller religiösa praktiker och dogmer, tvärtom, jag tror att de är mycket meningsfulla för en massa människor och samhällen. Jag menar bara att det riktigt viktiga oftast finns någon helt annanstans. På ett mycket enklare ställe. Jag har skrivit ett inlägg med lite annan vinkel om tro här.

Sen så där rent allmänt om min tro, om vad jag tror på. "Fake it till you make it" tror jag på. Skillnaden mellan det verkliga och hittepå är imaginär.