Ganska ofta drömmer jag att min Farmor lever. Oftast går jag och hälsar på henne i huset och vi tittar på hennes grejer. Bröllopsvantarna och sjalarna och blommorna. Hon har målat sina naglar igen och luktar parfym.
Ibland går jag bara förbi och ser henne i köksfönstret. Det brukar vara kväll och man ser hur det lyser över bordet.
Igår natt bodde hon i ett hus jag aldrig sett förut. Det var stort, flera våningar och sidenblommor överallt.
Jag frågade henne om hon inte var död. Det hade hon också hört, sa hon då.
Vi har delat hennes klänningar i tre högar. Stina fick den blå dräkten och jag den fina med nyårsfyrverkerierna. Och det fanns fler tunna sjalar än någon kan behöva under en livstid.
Eller kanske precis så många.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar