torsdag 1 juli 2010

Om en ledig torsdag någonstans i Västerbotten.

Det är galet mycket mygg inne i röda stugan, trots myggsprialer och myggnät och myggfönster och övriga allmänna utrotningskampanjer. Jag tänker lite på A som inte dödar något, inte ens insekter, dom får hennes man bära ut på balkongen i ett glas. Det är fint, men han skulle få jobba här.

Jag sover under ett tropiknät som var lite mer tropiskt när Moses var här. Men inga myggor i mina öron.

Nu tuggar jag tuggummi och längtar till Berlin och lyssnar på Håkan Hellström tills jag får ont i huvudet.

1 kommentar:

Annapanna sa...

Det kommer en tid då man får sluta bära ut och istället bara uthärda.