Om du bara kunde säga en mening för resten av livet, vilken mening skulle du vilja säga då?
Genom mitt sommarjobb kommer jag i kontakt med en dam som bara kan säga en sak, ett par ord, en minikort mening. Vad man än frågar svarar hon med samma uttryck. Damen i fråga har naturligtvis inte själv fått välja vad det är hon ska säga. Men om man fick. Om du fick. Vad skulle du vilja säga då?
"Ja" eller "Nej" kan vid första funderingen verka lockande, och eftersom de flesta av oss helst vill framstå som optimister anar jag att många skulle välja "ja". Kanske "Ja, tack" om det ska vara ett uttryck. Vid närmare eftertanke är det dock lätt att föreställa sig hur en jakande eller nekande fras snart skulle tappa all innebörd. Om allt som alltid kommer ut ur munnen är "Ja, tack" blir ja:et snart oanvändbart.
Detsamma gäller för det som min arbetskamrat helst vill säga : "Far åt helvete". Snart tappar också den otrevligheten betydelse. "Far åt helvete" har också andra nackdelar, det finns tillfällen då det är en synnerligen opassande fras och det är framförallt inget man vill säga till sina nära jämt.
"Jag älskar dig" då? Det måste väl vara en fin sak att kunna uttrycka varje dag? Men kanske inte om man blir riktigt jävla förbannad. Och helst vill skrika "Far åt helvete". Om man faktiskt inte alls älskar den man skriker åt. Inte ens innerst inne.
"Ja", "Nej", "Far åt helvete" och "Jag älskar dig" är alla uttryck som snart förlorar all ursprunglig betydelse. Liksom alla liknande meningar. Så det är nog bäst att välja en helt annan strategi.
Vad sägs om en rad ur en favoritdikt eller en älsklingssång? Ett citat av en idol eller något en familjemedlem brukar säga. Något helt igenom och alltid klokt.
"Små smulor är också bröd""Life is what happens to you while you're busy making other plans"
Men finns det verkligen ett citat som är så bra att det inte blir utnött av att användas i alla sammanhang, alla dagar? Försvinner inte alla möjligheter att ta ett uttryck på allvar om det upprepas till vansinne var timme?
Jag tror jag skulle föredra att bara säga nonsen. Vackert nonsen. Två, tre vackra ord som inte hänger ihop och tillsammans saknar all betydelse redan från början.
"Pärlande december gurka" kanske, eller "Krusbär och skatt". Något som inte alls betyder något. Någonsin.
Jag funderar också lite smått på att välja det dialektala uttrycket "He de' borti andörja!" Det är roligt, låter som nonsens och handlar om något som jag gillar, nämligen längdskidåkning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar