Visar inlägg med etikett lillasyster. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett lillasyster. Visa alla inlägg

torsdag 2 april 2009

Sol ute, sol inne


Idag fyller min kusin (och lillasyster) Stina 22 år. Grattis! Jag mejlade henne och frågade om det var OK att jag bloggade hennes namn och en bild. Jag var lite taskig. Jag vet nämligen att Stina inte gillar den här bilden. Och jag som älskar den! Jag har photoshoppat den så att hon ser lite ut som en seriefigur. Visst ser hon glad och solig och somrig ut? Hon är så där glad och solig på insidan också.

onsdag 18 februari 2009

Lillasyster

Jag är med i Röda Korstets ungdomsförbund, rkuf. Fyra gånger om året får jag en medlemstidning; Megafon. (http://www.rkuf.se/megafon/index.htm) Sist hade tidningen temat ”familj”. Det var ett bra ämne tycker jag. Något som tål att tänkas på. Det finns inga självklara familjer idag, om det nu någonsin har funnits det. 

Det finns halvsyskon och helsyskon och sambos och särbos och styvbarn och bonusmormödrar. Och mammor och pappor. Och så finns det dom som inte har någon familj alls – men en massa nära vänner.En del har en stor familj som de aldrig träffar. Andra är helt ensamma. Jag tänker mig att förr var familjen självklart de man bodde med, även om släktbanden också då kunde vara komplicerade eller obefintliga.

Idag är nästan hälften av alla hushåll i Sverige enpersonshushåll  (http://www.dn.se/insidan/ar-malet-i-livet-att-hitta-en-partner-1.793977). Men det är ju inte så att dessa människor inte har någon familj. Jag tycker att man själv ska få välja vilka man vill ha i sin familj. Men det blir klurigt när det ska sättas namn på de utvalda släktingarna. Redan i ”regelrätta” familjer finns det problem.  Jag har tillexempel länge undrat vad mina kusiners halvbror ska kallas (och han har ett bonusbarn – eller vad det nu heter). 

Det är också så att släkting-orden inte säger något om den verkliga relationen mellan människorna. Vissa har pappor de aldrig sett, andra har kusiner de aldrig träffar och några har plastmammor som betyder mest i hela världen. Visserligen skulle det vara konstigt om man benämnde sina släktingar på samma sätt som barn graderar kompisar. ”Min bästasyster och min nästanbästa moster”. Jag efterlyser ett universalord som kan betyda ungefär ”familjelikt nära” Så kunde man kunde man sätta ordet före dem som man ville beskriva som sina närmaste.

Längst bak i tidningen fanns ett ”adoptionsformulär ”. Här kan man på ett tydligt sätt adoptera en ny släkting.

Jag kan nu stolt berätta att jag har adopterat en LILLASYSTER som kan TJAFSA MED MIG. Vi ska DRICKA KAFFE I HENNES KÖK. Jag tror iochförsig inte att min nya lillasyster dricker kaffe.

Tyvärr fick jag bara ett formulär. Jag skulle nämligen vilja adoptera en lillasyster till.