Barnkolonin.

Alldeles vid vår stuga ligger Kollo. Varje sommar sedan 1938 har det varit fullt med kollobarn där, i båtarna, i husen, på stranden och i klätterställningarna. Men inte den här sommaren. Skellefteå kommun har nämligen beslutat att lägga ned verksamheten. Någon vill bygga sommarstugor bland tallarna och sanden. När jag var uppe i början av sommaren passade jag på att ta några bilder. Lite så här ser det ut på barnkolonin i Burvik:

Burviksliv #6.

Igår hade Stina och Matte en låtpresent åt mig, nämligen den här. Som dom inte ska sjunga på farmor begravning imorgon vill jag påpeka. INTE. Då ska dom sjunga och spela annat. ANNAT.

Sen åt vi middag i kvällsolen på hällan.

Och blommorna blommade.

Annes hus.

Min vän Anne och hennes Anders har köpt ett hus på den Västerbottniska landsbygden.

I trädgården växer nyponrosor.

I lagården kan man fortfarande se vad korna som bodde där hette.

Inne i det gamla huset skiner solen genom tunna gardiner.

Under rosentapeterna finns gamla tidningar.

I köket ser det ut såhär.
Tyvärr är det gamla huset för skruttigt för att de ska kunna bo där. Som tur är finns också en modernare hus på tomten.

Men kvällsolen lyser inte alls lika vackert på det.

Ainas.

Ikväll har jag hängt lite med mina tjejer. Vi gick gymnasiet tillsammans.

Först satt vi en stund nere älven och tittade på skelleftebor som badade, promenerade och åt glass.

Sen gick vi Ainas och köpte glass vi också. Det gjorde visst alla andra med.

Därefter skulle Charlotta iväg och köpa blommor åt sin pappa som fyller 60 år imorgon och jag åkte till Burvik igen.

Saker i Burvik den 3 juli 2010.

Just nu.

30 grader och sol i Berlin. Jag packar kortaste klänningarna och köper solskyddsfaktor. Sitter på gräset i solen och fikar innan jobbet. Ziggy och Ruban äter gräs. Just nu.

Innan åskan kom satt vi på hällan och åt strömming.

Bild 2, det är en sik. Bara så att jag har sagt det.

Om hur det är just nu.

Regn mot plåttaket.
Farmor är på lasarettet.
Jag har hälsat på Farfar. Vi har gjort baconpannkaka och sytt i byxknapp.
Jobbar delad tur på äldreboendet. Tar med en banan till kvällsfikat.
Ofrivilligt delat min lunch med katten. Matat Ziggy med tomat.
Anar att jag får träffa den där killen Stina är kär i ikväll.
Lyssnar lite på Miss Li: "he was the cutest, he was the cutest thing that I - had ever seen".

Moses kommer på torsdag och här är bilder från mitt rum.

Tjocksockar, gummistövlar, regnkappa och döda möss på plattorna.

När man börjar i Uppsala är SUNDSVALL norr, senare kommer löftet hotet att om man fortsätter hamnar man i HAPARANDA. Så långt ville vi inte åka. Tackochlov.

Först applåderade vi åt Västerbottensskylten. Sen såg vi storspovarna och raka tallar och ljusgröna björklöv och välbekanta skyltar på små ställen där man undrar om någon bor. Hela tiden regnade det.

Men efter en dags bilfärd i ösregnet kan jag berätta att jag är i Burvik nu. Och här är allt ungefär som det brukar.

Om en vecka är det midsommarafton.

Bitar av en regnig helg.

Längtar.

Här sitter min vän Charlotta utanför min bonnstadskammare i en av sina fina klänningar. En sommarkväll 2009.

Det är slut mellan den här vintern och mig.

Vi hade det fint ihop, du och jag.

Du lyste upp hela världen och gjorde den ljus och vacker.

Vi hade många fina skidturer och mysiga promenader.

Vi stirrade på stjärnorna tillsammans och dansade i mörkret.

Det gjorde inget att du inte lät mig ha de kläder jag ville.

När alla andra klagade på dig stod jag troget vid din sida.

Vi myste under filtar vid värmeljus.

Jag älskade att vakna på morgonen med dig utanför mitt fönster.

Jag brydde mig inte om att du förfrös mina fingrar och nöp mig i kinderna.

Det gjorde inget att du förstörde min frisyr.

Jag försvarade dig när du hindrade mina vänner att komma till jobbet.

Jag hittade på ursäkter när du förstörde tåg och cyklar.

Jag skrev blogginlägg till din ära.

Vi hade det fint ihop, du och jag.

Men nu är det slut.

Det är inte jag. Det är du.

Det är slut mellan dig och mig.

Nu vill jag ha vår och sol och tunna sjalar. Jag vill cykla utan vantar och sen vill jag stiga upp en morgon och lukta på sommarsolen och bada i vågorna.

En liten film.

Stina sitter någonstans i Alperna och äter kanelbullar och har lite sommarlängtan. Det verkar inte helt fel tycker jag och lägger upp en film på sommartemat.

En liten bit av sommaren.

Sommarens sista andetag?

Björkarna utanför mitt fönster har börjat gulna i topparna.

Stan är full med nya studenter. Och gamla.

På måndag börjar min termin.

Ute är det tjugofem grader varmt.

Är detta sommarens sista andetag?

Burviksliv #4; pizzabak och kräftskiva.

Men snälla Lisa, dom som läser din blogg må ju tro att vi aldrig gör annat än äter!

Det gör vi, jag lovar. Men det är ju liksom trevligt det där med middagar. Helst på glasis.