"Men det som är så tråkigt med fördomar, det är ju att de så ofta blir bekräftade."
Fördomar blir ofta bekräftade. Det ligger i deras natur. Bekräftade är nämligen det enda de kan bli.
Låt mig förklara.
Till att börja med. Vad är en fördom? Jo, ett förutfattat antagande om en person som är baseras på stereotypa uppfattningar om den grupp som personen tillhör. Tillexempel; bögar är feminina och irländare är rödhåriga.
Vi tar den om att bögar är feminina. Med dropphand och ljus röst. Det stämmer ju uppenbarligen. Man ser dem ju på teve. Och på stan. Kanske en kollega och en syssling, grannen och den där ytligt bekanta. Ständigt bekräftas fördomarna, de kan inte annat. För de gruppmedlemmar som inte lever upp till stereotypen känner vi inte igen som en medlem av just den gruppen.
En till. Nu kommer du att förstå precis vad jag menar. "Alla muslimska kvinnor har slöja". Alltså, stereotypen bevisas varje gång du ser en kvinna i slöja. Men varje gång du ser en kvinna utan slöja händer inget. Det enda du vet då är att du såg en kvinna. Du har ingen aning om vilken religion, om någon, som hon praktiserar.
Alltså, det enda sättet att känna igen en främling som medlem i en minoritetsgrupp är genom stereotyper. Lever de inte upp till stereotypen känner vi inte igen dem.
De som inte bekräftar fördomarna är osynliga.
Sen finns det naturligtvis många andra dimensioner av fördomar och stereotyper. Men det sparar vi till en annan gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar