Kolas valpar.

Här ligger Kola och väntar på sina valpar. Om sex dagar ska de födas. Gullegull.

Sånt jag har längtat efter hela vintern.

Gabbis och jag gjorde vad vi gör bäst. Vi tog med oss fika och taxar och kameror ut i skogen, satt i en glänta och pratade om sånt som spelar roll. Bilden på mig har G tagit förståss.

Nä ni ser, det funkar bara live.

Flera gånger har jag försökt skriva ett inlägg här om en liten mops som Gabban och jag såg häromdagen. Den var liten och svart och såg ut som om den hade sprungit in i en vägg. Så gick den så där som jag antar att mopsar gör; vaggande och bredbent. Och det är här, när jag berättar historien live, som jag struttar vacklande framför dig och du börjar skratta åt min imitation av den larviga hunden.

Som pricken över i hade den lilla hunden också med sig en liten husse. Hussen var en knappt tjugo år gammal asiatisk kille som såg lite ut som om han hade sprungit in i en vägg. Han hade en trendig stor svart jacka och mycket gelé i sitt svarta hår. Så gick han, lite bakåtlutad, vaggande och bredbent.

Pjupp, pjupp, pjupp.

Pjupp, pjupp, pjupp.

Picknick.

En av de bästa sakerna jag vet är att gå på picknick. Att packa ner fika och en filt och gå och sätta sig på marken någonstans - förhoppningsvis där det är vackert - och fika lite. Överhvuvudtaget tycker jag att fika är en fin aktivitet. Idag hade vi med oss varm choklad, överblivna lussebullar, apelsinklyftor, smörgåsar och två taxar. Så hittade vi en översnöad bänk och ett bord bland kolonilotterna.

Och Gaija tjuvslickade lite på Gabbis smörgås.

Taxpromenaden: vinterversionen.

Som ni kanske minns känner Gabbis och jag två taxar. Cosmo och Gaija heter dom. I dag tog vi med dem på promenad. Gabbis och jag tyckte lite synd om taxmagarna som ju liksom badade i snön hela tiden och inte har så mycket hår på sig. Sen tyckte vi lite synd om tassarna med för där fastnade det en massa snöklumpar. Cosmo och Gaija tyckte nog inte att det var så farligt för när vi lämnat igen dom och skulle gå ville de hemskt gärna följa med ut en gång till.

Här är en annan taxpromenad.

Milla.

Taxpromenaden.

Fina vännen Gabbi känner alla. Barn och biskopar. Hotellägare och hundar. Bland andra känner hon två taxar. En är lite dum och glad och den andra har väldigt stora ögonbryn. Idag gick vi på promenad med taxarna, fast taxarna trodde, iallafall till en början, att det var de som gick på promenad med oss.