Bråkade över telefon med någon på mitt jobb nyss. Jag hade missförstått en grej, ringde och förklarade och bad om ursäkt. Så får jag världens utskällning av hon i andra änden. Jag höll verkligen på att börja gråta. Blev så förödmjukad. Hon var inte ens den jag hade missförstått. Hon var inte ens inblandad. Vi har aldrig träffats. Varför grälar hon på mig? Vad har hon för rätt att ge mig en utskällning? De har regler för sånt här på mitt jobb. Hon kan ge mig en varning och säga: "gör du så här två gånger till kommer vi inte ge dig mer jobb". Men det gjorde hon inte. Hon skällde. Som om jag inte var skamsen nog när jag ringde och bad om ursäkt för min klantighet. En gång sa hon till och med emot mig: ”det visste du tidigare” Nej jag gjorde faktiskt inte det, hade jag vetat det hade jag inte satt mig själv i den här situationen fattar du väll! Jag hade inte ringt till er och skämts om jag kunde sluppit. Sen bröts samtalet. Tror det var något med hennes headset.
Så jag ringde upp igen. Pratade med en annan kvinna. ”Oroa dig inte för det” sa hon när jag förklarade och skämdes återigen. ”Jag ordnar det”. Bara så där.
Bara så där.
Vad är det för fel på vissa människor egentligen?
Jag bara undrar
2 kommentarer:
ojoj, lät inte alls trevligt det där. Jag läser just nu om sånt, säkert hade nån skällt på henne tidigare och hon tar till en försvarsmekanism, projektion (vi läser om Freud). Och vissa människor är faktiskt inte helt kloka! För övrigt gillar jag ditt initiativ till en blogg =)/Aurora
Själv är jag ju en sund människa som inte projecerar min ilska på andra utan bloggar om den! Nåja. Bra att du hittat hit./Lisa
Skicka en kommentar