"Life is what happens to you while you're busy making other plans."

Igår fick jag frågan "men vad handlar din blogg om då?" Jag blev lite generad och mumlade något osammanhängande och oklart. Lite allt möjligt. Lite av varje. Det är inga "dagens outfit".

Efterhand känns det där väldigt korkat. Jag har nämligen en ganska klar bild av vad jag vill att bloggen ska handla om. Jag har tänkt igenom det väldigt noga. Må så vara att vissa inlägg ibland hamnar utanför den där ramen jag lagt upp.

Bloggen handlar om allt som händer under tiden. Medan jag gör allt det där som jag tycker viktigast. Medan jag jobbar på de stora projekten.

Jag skulle kunna fylla flera sidor med inlägg om min utbildning, med funderingar om böcker jag läser och ämnen jag diskuterar. Om kursare jag beundrar och avskyr. Jag skulle kunna beskriva sociala relationer och konflikter. Jag skulle i detalj kunna redogöra för mina dagar och inköp, fikastunder och fester. Jag skulle kunna skriva om alla innersta konflikter och känslor, om oro och lycka. Jag skulle kunna bli väldigt politisk. Provocerande. Det skulle jag gilla.

Men när jag startade "denna dagen" i februari var det inte det jag ville skriva om. Jag ville fokusera på de små vardagliga detaljerna. Allt det där som bara kommer och går och fyller veckor och år. Under tiden som man lever.

Ni har säkert hört det där som brukar sägas om Carl och Karin Larsson. Att hon skapade hela hemmet och han bara målade av det. Och fick allt beröm. Jag vet inte alls om det var så. Men jag tänker på det ibland. Hur sammanfattningen av ett liv, de välplanerade släktfotona och noggrant redigerade historierna som passats in i efterhand, framställs som hela livet. Hur många bara går igenom allt det där för att någon gång i framtiden kunna visa upp de fina bilderna och de bearbetade historierna om det som anses viktigt. Och så säger man; "se, det här var mitt liv". Eller det här kommer att vara mitt liv. "Se så glada vi är". "Se så vacker jag är". "Se så smal och välutbildad och omtyckt och lycklig och fullkomlig och berest och älskad och perfekt jag var/kommer att bli". "Se på bilden när jag stirrar in i kameran och ler mitt inövade leende. Så såg jag ut". "Se när vi sitter uppradade framför julgranen med alla klapparna."

Så kommer jag ju att presentera mitt liv också. "Här är kusinerna och jag på glasverandan med en stor fisk". "Se, här är mitt examensbevis". "Titta så många blommor jag fick när jag fyllde femti". Därför vill jag att bloggen ska handla om de andra sakerna. Det som man inte radar upp och tar kort på. Inte gigantiska laxar utan skjortor på tork.