fredag 25 september 2009

Kan inte fatta att jag skriver inlägg nr 2 om Anna Anka.


Jag vet inte riktigt var Anna Anka står i just den här debatten, men visst brukar det vanligaste argumentet för just hemmafruar vara att de faktiskt jobbar hårt. Att de har ett viktigt jobb. Det viktigaste. Och att det är ett heltidsjobb. Som om hemmafruars hem tar mer tid i anspråk än de som jobbar utanför hemmet. Som om de som har ett annat heltidsjobb slipper undan att jobba hemma.

Ett annat inlägg i hemmafrudebatten går förresten på svt 1 ikväll; Mona Lisas leende. Jag är kritisk till mycket i den filmen, bland annat, tror jag, sensmoralen. Men kostymerna är vackra. Kolla Julia Roberts örhängen.

Förresten, hela den här hemmafru-grejen, det är lågkonjunkturens fel. En dröm om bättre tider. Ett inbillat förflutet då allt stod rätt till.

Inga kommentarer: