Demeter och Orion.

Min vän Anne och hennes Anders gifte sig i lördags. Moses och jag var där.

Vigseln hölls utomhus, i komministerparken utanför Burträsk. Anne hade rönnbär i håret. Och en massa hårspray.

Det var höstigt och fint.

Madde och Markus var där med sin minsta son, bara 12 dagar var han i lördags. Det var tårta också, och andra festligheter.

"Lyckönskningar till Demeter och Orion" tyckte Moses att vi skulle skriva i gästboken. Då gjorde vi det.

Prinsesstårta.

Tycka vad man vill om kronprinsessbröllop* och andra högtidligheter, men det är något komiskt över fyra synkroniserade präster i 1600-talsgardiner.

Men det blev ju iallafall ordentligt gjort. "Ju fler präster och ju längre släp desto starkare äktenskap", som Luther brukade säga.

Men de tre tårtbitar jag åt idag stod alla fint på assietterna. Vore ju trots allt tråkigt om det skulle hänga på det menar jag.

*Två saker jag är skeptisk till: 1) monarki, 2) bröllop.

Denna dagen-Lisa gillar...

...facebook-gruppen: Alla vi som tycker att Daniels mamma ska lämna över Daniel på bröllopet.

Genus- analys 1.1: om man byter kön på de inblandade och det blir absurt, då är det nåt som inte stämmer.

I övrigt kan jag ju meddela att jag, som gärna skulle avskaffa både kungahuset och bröllopsindustrin, snart kräks på alla Daniel&Victoria souvenirer. Alternativt äter frukost på en VictoriahjärtaDanieltallrik. Det är så smaklöst att jag nästan inte kan låta bli.

Ber att få återkomma.

Födelsedagspresent

Gabbis 28 år + Andrea 22 år = 50årskalas! 

Min rara vän Andrea har ett stort intresse. Bröllop. Helst sitt eget. Min söta vän Emelie har ett stort intresse. Bröllop. Helst sitt eget. När mina båda söta och rara vänner träffas pratar de om bröllop. Sina. Väldigt mycket. Då dör Gabbis och jag lite långsamt inuti och försöker locka med andra samtalsämnen. Det går dåligt. Jättedåligt.

Nu har den rara Andrea fyllt år, 22. Av någon outgrundlig anledning bestämde jag mig för att uppmuntra galenskapen och ge henne en bröllops-mapp.  Jag har pysslat och knepat och knåpat lite och nu har hon fått en vit mapp vari hon kan samla inspiration till sitt bröllop. Andrea blev glad. Andreas sambo blev lite mindre glad. ” Det hjälper inte att springa”, sa han, ”hon hinner alltid ikapp mig”. På gotländska sa han det.

Gabbis fick en Jesusväska. Hon verkar glad hon med. Det är roligt att fixa presenter till vänner med så specifika intressen.

Vi firade födelsedagsbarnen i Gabbis rum, som tur var hade alla studenterna i korridoren på hennes kristna studenthem åkt på påsklov. Fast man får dricka vin. Det är pojkar på rummet som är förbjudna.

Något för mormor

Vanliga tisdagar kan ju slänga sig i väggen!

Först är det bokrea och semeltisdag på samma dag. Sen går kronprinsessan och förlovar sig och då uppdagas det att världen är full av romantiska rojalister. Jag är inte en av dem. Ändå sitter jag och Gabbis uppspelta och fnittrar framför teven fem i fem. För visst är det lite spännande och lite fint, och en tredje guldkant på en redan glänsande tisdag.

Kanske är det just för att jag inte är någon romantisk rojalist som jag gillar Victoria lite extra idag. Inget klick och inga illusioner. Hon är vacker, van och skicklig. Han har ögonbryn som får honom att likna Jack Nicholson och vet inget om Västergötland, men det gör inget för kronprinsessan kan svara i hans ställe. Jag undrar några gånger om hon ska sparka honom på smalbenet för att hindra fel saker från att komma ut ur hans mun. Gör hon det syns det inte. Hon är duktig a’ Victoria, som mormor skulle ha sagt.

(Jag tänkte först skriva ett inlägg om traditionella värden, stora bröllop och lågkonjunktur. Sen något om hur odemokratiskt och dumt det är med monarki. Men det får bli en annan dag. Eller en annan blogg.)

n'Daniel och a' Victoria kan ni se här och läsa om här