Svindlande höjder.

I afton har jag disskuterat franska feministiska filosofer och druckit rödvin. Och tänkt på att jag inte skulle valt en sån konkret och praktisk utbildning, jag skulle ha blivit filosof istället. Förstå så smarta tankar jag kunnat tänka då!

Det är svindlande. Svartnar för ögonen bara jag tänker på alla omöjliga idéer filosofera över.

För varför bry sig om det möjliga när man kan ägna sig åt det omöjliga?