”Vi vill ha rösträtt för att försöka göra världen till ett mycket bättre ställe för män och kvinnor än den är idag. /…/ Det är svårt nog att entusiasmera kvinnor. De är tålmodiga och långmodiga, men nu när vi vaknat kommer vi aldrig att vara tysta igen.”
Detta är en bild av Emily Wilding Davidson som 1913 kastade sig framför den brittiske kungen George V häst. Davidson var en kvinnorösträttskämpe – en suffragett och uppträdandet var med all sannolikhet ett försök att dra uppmärksamhet till den pågående kampen för kvinnlig rösträtt. Emily Wilding Davidson avled senare av skadorna hon fått.
Citatet överst kommer från ett tal som Emmeline Pankhurst, en annan brittisk suffragett, höll 1908. Flera gånger satt hon i fängelse för sin övertygelse att kvinnor skulle ha samma rättigheter som män.
I Storbritannien fick kvinnor över 30 års ålder rösträtt 1918, kvinnor över 21 fick rösta från och med 1928.
Första gången svenska kvinnor röstade i riksdagsval var 1921
I Frankrike infördes kvinnlig rösträtt 1944,
i Schweiz 1971 – men det var först 1990 som kvinnor kunde rösta i alla lokalval
och allra sist av de västeuropeiska länderna var Liechtenstein där kvinnor inte fick rösträtt för än 1986.
Hade alla de orättvisor och hemskheter som drabbar kvinnor runt om i världen istället begåtts mot någon etnisk grupp hade det sett annorlunda ut. Då hade det inte talats om någon ”kvinnodag” utan om mänskliga rättigheter. 500 000 flickor och kvinnor faller varje år offer för trafficking i Europa.* Tänk om det hade rört sig om en halv miljon svarta slavar.
*http://www.sfn.se/press/tal-och-artiklar/forbundet-staller-krav-om-kvinnors-rattigheter/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar