söndag 15 mars 2009

Om kvinnor, kultur och kläder

Då och då dyker diskussionen om muslimska kvinnors utmärkande klädsel upp. Jag tycker att människor ska få klä sig som de vill, när och varde vill så länge det inte innebär någon direkt hälso- eller samhällsfara. Vill du veta varför kan du läsa det utlovade inlägget nedan:

Beslöjade kvinnor har på många sätt kommit att bli en symbol för islam. När religionen diskuteras diskuteras ofta kvinnorna, när religionen porträtteras visas kvinnor i slöja.

Den klassiska ståndpunkten från västvärlden mot kvinnornas speciella klädedräkt är att de är förtryckta. Att tvingas bära ett särskilt plagg för att kunna vistats i offentligheten är förtryck. Kvinnorna fråntas sin sexualitet och sin identitet. De blir till ett kollektiv. Ett kollektiv vandrande kön som gör sitt bästa för att dölja just detta.

Jag undrar här lite smått i vilket samhälle man(kvinna!) tillåts vistas i offentligheten utan att bära ett visst plagg. Kvinnor får tillexempel inte bada på Fyrishov utan överdel*. För att kvinnors bröst är sexuella på ett annat sätt än mäns. Och vi kan ju inte ha kvinnors sexualitet lössläppt bland folk.

Det typiska argumentet för slöjan är att det upphöjer och beskyddar kvinnorna. En dygdig muslimsk kvinna i anständiga kläder slipper bli utsatt förthe male gaze” som det brukar kallas. De slipper bli tittade på av män. De behöver inte, som västerländska damer, ständigt fundera på hur de ser ut eller oroa sig för att män bara intresserar sig för deras yttre. En beslöjad kvinna är en kvinna som först och främst ses för sin personlighet. Egentligen är det västerländska kvinnor som är förtryckta. De har reducerats till vandrande sexobjekt.

Här undrar jag om män i allmänhet är så ytliga, korkade och sexfixerade att om de ser en liten snutt av en kvinnas hår eller bröst kan de inte längre tänka klart. Kanske gäller detta bara den muslimska delen av manligheten. Och om detta är ett sådant stort problem för vissa män kan de väl bära ögonbindel. Jag är säker på att deras kvinnliga släktingar med glädje skulle leda runt dem på stan och se till att de inte gick in i för många stolpar.

Om en kvinna väljer att bära slöja just för den anledningen jag beskrev ovan, är slöjan då fortfarande ett tecken på förtryck? Om det hänger en reklambild med en lättklädd retuscherad kvinna på femmans buss är det då förtryck? Om hon faktiskt valt att vara med på bilden? Om kvinnorna som köper underkläderna hon visar upp faktiskt gör det av egen fri vilja.

Det är nämligen det som är så svårt, om inte omöjligt, att avgöra. Vilka saker gör människor verkligen av egen fri vilja. Rakar kvinnor egentligen benen för att det känns fräscht? Hur många sminkar sig egentligen ”för sin egen skull”. Hur många tycker egentligen att converse-skor är bekväma och oliver är gott? Alla dessa praktiker skulle kunna hänvisas till något som om vi gick i skolan skulle kallas grupptryck. Finns det verkligen någon kvinna som egentligen vill gå genom livet under ett svart lakan?*

Det är alltså väldigt svårt att avgöra vad människor egentligen gör av fri vilja. Dock är det väldigt enkelt att tala om vad de absolut inte gör av fri vilja. Det är sådana saker som skrivna lagar och regler tvingar dem att göra. I Iran tar ingen kvinna på sig slöjan av egen fri vilja. Där står det i lagen hur hon ska klä sig. Om vi förbjuder bruket av slöja i något sammanhang kan vi med säkerhet veta att kvinnorna där inte klär sig som de vill.

Det är svårt att veta vad vi gör av fri vilja, men lätt ta reda på vad vi absolut inte valt. Det som tvingats på (eller av) oss.


* Läs artikeln! kvinnorna ska inte bada topless för att skyddas från sexuellt ofredande. Kvinnorna slängs ut. Inte männen (eller kvinnorna) som ofredar.

**Nu menar inte jag att jag alltid syftat på klädedräkter som kan liknas vid svarta lakan när jag använt ordet ”slöja”. Egentligen är det inte alls en sådan outfit jag tänkt på. 

Mer info här.

Inga kommentarer: