I samband med en rapport angående hederskulturer har det seglat upp en liten debatt angående möjligheten för skolbarn att bli befriade från undervisningen. Oftast gäller detta sex- och samlevnadsundervisning samt idrott och då speciellt simundervisning. Hittills har det alltså varit möjligt för elever att blir ursäktade från de här momenten om de anser att de strider mot deras religion eller kultur.
Möjligheten till simundervisning är något jag funderat en del över. Det är ingen lätt fråga. I slutändan handlar det om vad som värderas högre, flickans rätt till religionsfrihet och de uttryck, värderingar och praktiker som följer med den eller hennes rätt att lära sig simma.
Vilken av dess rättigheter smäller högst? Enligt FNs deklaration om mänskliga rättigheter har varje ”människa rätt att enskilt och med andra utöva /…/ religiösa sedvänjor” (art. 18). Alla har också rätt till utbildning och det är i första hand föräldrarnas sak att välja vilken utbildning deras barn ska få ta del av (art.26). Det står inget om simkunnighet. Att lära sig simma är alltså inte en mänsklig rättighet, det är däremot religionsfrihet och möjligheten att styra sitt barns utbildning.
” Enligt den muslimska traditionen anses det viktigare att flickor klär sig korrekt än att de lär sig simma. Muslimerna tycker alltså inte att det är viktigt att deras flickor lär sig simma. Med hänsyn till deras värderingar låter vi flickorna slippa simundervisningen.”
Så kanske en svensk skola resonerar. Och visst låter det fint? Och tolerant, och mångkulturalistiskt. Men säger man inte egentligen:
”Enligt den svenska traditionen värderas inte muslimska flickor så högt. Vi tycker inte det är så viktigt att de lär sig simma. Vi tycker det är viktigare att inte komma på kant med deras föräldrar”
Om flickor i den svenska skolan inte lär sig simma, för att deras simkunnighet inte anses viktig, vem är det då som värderar dem lågt, ”dem muslimska kulturen” eller ”det svenska samhället”?
Jag tycker det borde finnas ett tredje alternativ. Och dra på trissor, det finns det också! Varför kan man inte ordna med könssegregerad simundervisning? Med en kvinnlig siminstruktör? Då borde det rimligtvis inte vara några problem.
Det är dumt med könsegregerad idrottsundervisning. Det tror jag säkert. Det är nog dåligt för både jämställdhet och självförtroende. Det är kanske konservativt och bakåtsträvande. Mycket möjligt. Det kanske till och med kostar pengar.
Men flickorna skulle få lära sig simma och det var nu en gång för alla det som var målet med just simundervisningen.
Det handlar bara om hur högt det svenska samhället egentligen värderar kvinnor och deras simkunnighet.
Läs mer:
http://newsmill.se/artikel/2009/04/14/skollagen-bidrar-till-att-starka-hederskulturen
http://newsmill.se/artikel/2009/04/14/aven-invandrarforaldrar-maste-kunna-satta-granser-tonaringar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar